Idag pa vagen till jobbet lag en dod ratta med sitt huvud krossat pa vagen. Och det var ingen liten ratta. Den var lika stor som Freddy nar jag fick hem honom. Med svansen inraknad var den langre. Jag ryser fortfarande av ackel nar jag tanker pa det.
Pa vag till jobbet var ocksa en stoooor javla hog med ripulibajs. Just dar man skulle ga. Jag menar STOR javla pol. Och det var inte vattnigt outan en ganska tjock sorja. Gulbrun. STOR. Och antagligen fran en manniska. Det bor ett par familjer dar pa vagen, nara mitt jobb. Det ar sakert travligt me d lite privacy nar man har ripuli sa dom viker in ti mitt jobb och bajsar dar i lugn och ro. Sa att man har en trevlig liten overraskning pa morgonen. Jag tror att jag skall ga dit och fraga vem som har ripuli och erbjuda dom lite Imodium. Jag vet inte, men jag tycker att det ar lite fraschare nar bajset ar fast, liksom lattare att undvika, man behover inte vara radd for att det skall rinna ut mellan stenarna sa att man trampar i det utan att man marker det o sen nar man kommer in ba "oj, har jag trampat i senap eller".
Nar jag skall satta pa min laptop hemma kryper det ut miniminisma silverfiskar ur den. Dom tycker om att bo dar. Antagligen att ata pa alla sma kretskort och sladdar och grejer som finns dar inne.
uhhuuhuhuuj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar