Det här är min mamma.

Min mamma sätter flyttlådorna längst in så att jag inte får ut dom ur förrådet utan att få sår på händerna.
Min mamma säger sov på vårt vardagsrumsgolv så länge du vill, tills allt känns lättare.
Min mamma säger sov bredvid mig jag har bäddat här åt dig. Min mamma säger det finns köttsoppa åt dig i kylskåpet, när man hungrar sönder. Min mamma säger piska mattorna för det är din hunds hår där och min mamma lämnar lampan på när man kommer hem mitt i natten för man hittar kanske inte alltid hem utan sin mammas ljus i natten.

Till er.

Det blir ett äventyr. Ett jävla äventyr med 10 timmar i Riga men ingen är ledsen över det för vi är unga och starka och nyfikna på världen och jag bara hoppashoppashoppas att jag inte skall börja gråta när jag blir full.

Det går bra. När jag är omringad av människor som bryr sig om mig. Och det går inte bra. Just när jag är omringad av människor som bryr sig om mig (och inte skulle kunna bry sig mindre men jag tvingar dem).

Men jag blir rusig av kärleken som väller över mig och jag tänker att det finns så mycket finhet och klokhet här i världen och att det kan se ut på ett annat sätt än jag är van vid.

Jag är i en stad där jag varit förut men med en annan och det känns så fel och rätt på samma gång. Här gick vi och där gick vi och det såg vi. Nu ser jag det med någon annan och hon påminner mej gång på gång att jag är med henne nu, jag skapar nya minnen. Men ändå känns det som att trampa på någons grav när vi åker samma metrotåg mot Pankow som vi åkt. Går på samma gator. Tittar i samma skyltfönster. Förundrar oss över samma vackra hus.

Som tur finns dom där. Dom kramar och pussar och målar lila eyeliner på mig och säger du är fin. Dom blandar vodka batterys på hostelrummet och skrattar åt den anorektiska flickan från Italien och pojken som sover med ett öga öppet, som ligger tätt ihopslingrade i hans säng när jag vaknar på morgonen för att gå kissa.

Som tur finns dom där. Att känna euforin när vi stiger ut på Tempelhof och ser festivalområdet uppenbara sig och vi känner oss som små barn som kommit till lekrummet på McDonald’s för första gången. Ni vet det där mastodontbygget med torn och hängbryggor och rutschkanor?

Klart dom vill röka shisha fast kön är milslång och konstiga danskar vill umgås och hon har astma men det gör ingenting för i den här stunden finns bara kärlek och astma spelar ingen roll när man bara vill dela munstycke med dem man älskar mest.

Som tur finns dom där. När man tar en taxi hem för man orkar inte börja mecka med tunnelbana. Eller buss. Man säger vi tar en taxi och tittar uppfodrande på dem och de säger ”JA! KLART” och det känns som ett stort moln av lättnad i magen och man vill fnissa att man ens TÄNKTE TANKEN att försöka hitta fram med kommunaltrafikshelvetet klockan 5 på morgonen.

Som tur finns dom där. När skrattet och historierna bara måste ut och dom förstår precis. Dom vill höra mera.

Som tur finns dom där. För dom orkar alltid höra mera.

Hejhej jag är en halv person just nu och har inget underfundigt eller snärtigt att säga för jag vill mest ligga på golvet och gå i tusen bitar och gosa med min hund fast han inte vill.

Nu känns det verkligen.

Skorna.

Pappa sålde huset där jag växte upp. Inget sorgligt egentligen men en del av var jag är idag. Han gav mig en påse skor. Det var ingen som ville ha dom. Inte jag heller egentligen. Där fanns mina gamla som jag tjatat till mig men inte använt för dom var för stora. Barnskor, finskor, klackskor, stövlar. Storasysters gamla. Mammas gamla. Hon trodde kanske jag en dag skulle ha dom men innerst inne visste hon att dom skulle vara hopplöst omoderna vid den tiden de var min storlek.

Vår gamla trådtelefon. Dit Han ringde om kvällarna när han satt hemma hos sig och ville säga god natt och viska hemligheter och pappa ropade ”telefoooon, sitt inte och prata hela natten” och ”nej nej ge hit” sa jag och så satt vi och pratade tyst med varandra och skrattade och tröstade och förklarade och fnittrade och visste inte att det en dag skulle leda oss hit. Alla samtal mitt i natten medan alla andra låg och sov. Mamma och pappa bara en dörr ifrån.

 Gamla trådtelefonen som jag förlängde sladden på så att jag kunde dra in den i mitt rum och stänga dörren så ingen hörde mina hemligheter och de ärligaste kärleksförklaringarna jag någonsin yttrat.

Jag fick dina gamla skor.

Att gå i dina skor.

Jag gick aldrig i dina skor, jag gick i mina egna och dom tog mig hit.

Skor från tiden jag sprang och hoppade och kastade handbollar och hängde med kompisar och tänkte på jagjagjag hur ser jag ut vad gör jag vad tycker alla andra. Skor som jag vågade i och skor som fick mig att känna mig delaktig. Skor någon sade jag var fin i och skor jag själv tyckte jag var fin i.

Och livets alla skor. Dom finns inte kvar. Några blev söndergådda och fick kastas bort. Några sparades för dom blev inhandlade på en semester i Amsterdam och har ett affektionsvärde. Några mådde man så dåligt i att man aldrig mer ville se dom. 

Några har kanske något barn i Afrika nu för mamma gav bort dom till missionshjälpen.

HAHAHA! Mysteriet löst! Hittade Det Förbjudna Inlägget. Inlägget blev antagligen anmält för att jag hade en bild på sauerkraut där. Som inte jag fotat.
Stygga jag. Man kan inte publicera bilder på sauerkraut sådär hursomhelst. Borde jag förstått.

det var förresten DET HÄR INLÄGGET det handlade om. Notera att det inte är hälften så bra och intressant utan bilden på sauerkraut.

Är det normalt att läsa gamla inlägg i sin egen blogg och skratta högt?
Jag är så jäfla rolig.

Någon har anmält något inlägg som intrång på någon annans upphovsrätt. HAHAHA. Jag fattar inte vilket. När jag försöker klicka fram det är det borttaget.

Undrar om det är gamla vargen som är ute och spökar igen.

Rap critics they say he's "Money Cash Hoes"
I'm from the hood stupid, what type of facts are those
If you grew up with holes in ya zapatos
You'd be celebrating the minute you was havin' dough
I'm like fuck critics you can kiss my whole asshol

En gång gich jag på buddhistisk meditation här i Williamsburg. Notera EN GÅNG.
Enivej.
Vår vägledare för meditationen var en Buddhistisk munk, och han berättade intressanta saker som att pengar och saker är värdelösa, att vi ändå kommer att dö och att den enda sanna glädjen finns i att meditera samt lära ut den buddhistiska filosofin åt sina medmänniskor. Jag tyckte det lät jävligt bra och var på extra pepp humör eftersom jag just köpt nya skor.
Enivej.
Man skall inte sträva efter pengar eller saker eller framgång eller annat som ger en tillfällig glädje. Leende satt jag och nickade, medan jag tänkte på Domino's pizza vi skulle beställa senare på kvällen.

EN annan dag går jag ut med Freddy. Vem stiger inte ut ur sin snitziga MERCEDES med en lite MACBOOK i handen och RAY-BANS PÅ HUVUDET om inte lilla mister  Buddhamunk. JA! MEN PRECIIIIS.

Välkommen till USA.

Hähä. Jag vet inte vad som är roligare. Hur nån har tunat postern eller att det faktum att det är en reklam för en teveshow som handlar om tjejer i rullstol, med sloganen, I DON'T STAND UP. I STAND OUT! HAHAHAHHAHAHAHKAHAHSKHAHKSHkadhkshdahgdkjgdajkgadsjkadomgdööööör.

Aah månen är extra stor ikväll och himlen ser ut som en Fäääshön BLååggörs favvo T-shirt från Gina Tricot.

Jag kommer att sakna den här staden. För snart blir jag utkastad. Efter 5 månader måste jag åka hem. Lämna det här stället, där uteliggare bygger altare åt sina katter, hus brinner upp och pancakesen smakar himmel. (ja eller mat över huvudtaget.)
sorgsorgsorg. :(

Freddy och Ben har en bromance-moment. Freddy gick över Williamsburg bridge och var helt utmattad. Mest för att han drog så mycket hela jävla tiden. Jag hotar med att kastrera honom varje gång han drar men han verkar inte förstå vad jag säger. Han sku bara veta.

Titta vad jag fick av min  chef idag. Egentligen var det vår skräddare Carlys som skulle ha den men han ville inte ha den. Så jag tog den. GRATIS SAKER GE MIG. Det går att spela på den. Jag skall lära Freddy spela på den tänkte jag. Hang Down Your Head Tom Dooley.


Måste börja dricka mera mjölk. Kolla naglarna. 
Och ta bort gammalt nagellack, kanske.

Finns här någon läkare? Does this look infected? Det gör ont!

We went to Jersey Shore and not a FUCK was given!

Vad är det för fel på ungarna nuförtiden?

Blondinbellas hund heter Christian. Vem fan döper sin hund till Christian? Helt huvudlöst. Christian, Margareta och Karl-Alfred. 

Det brann just här några hus ifrån oss. Sjukt surrealistiskt att se elden och känna värmen och se glödande pappersbitar flyga runt i luften. Rökmolnet var som en stor svart svamp. Det blåste också så vinden tog tag i elden då och då och det flammade upp. En kvinna i 50års åldern var den enda som inte klarade sig levande ut. Dom håller fortfarande på med eftersläckningar, fast det började brinna för ungefär 6 timmar sen. Och det luktar brandrök i lägenheten.
Sjukt obehagligt.

ha-ha-ha. HAAAA. Bra story. Jag kanske berättar den någon dag.

såhär så är jag glad.

Har köpt ett par HOMG i svart. Om ni inte vet vad det är så voivovoi.
Om ni vet så JA VET! AWESOME!

Har köpt ett till par skor. Nu får jag sluta.

Nä.

Jag skulle gå på maskerad och vara tjejen från Team Rocket men sen blev jag sjuk. Lika så bra, kan man tycka så här i efterhand.

Jag spontanshoppade nya skor när jag gick och köpte morgonkaffe. Fy faen vad snygga. That's all.

Hej bloggen!

Long time no see.
Jag har haft sorgeperiod. Mina fina vänner åkte hem efter två veckor av extas och upptåg och det var som att göra magplask i en tom pool när man förstod att dom var borta. Emma lämnade kvar sina gamla slitna converseskor. Blev överlycklig när jag kom hem från jobbet, tänkte att hurra dom är kvar! Men det var bara skorna.
Som var
kvar.

Wall of fame.

Idag kommer finska invasionen del 1, nämligen Eero och Aliisa. PÅ torsdag kommer pt 2, The E-Gang och det kommer att bli MaYhEm. PÅ ett bra sätt. ANnars är ju mayhem inte så bra. Blodsbad. Hmm.. 

Jag och Freddy var butiskchefer förra lördagen så då passade jag på att terrorisera honom lite. MEn han är ju så himla sööööööt i krona!

Har gjort lite möbelrestaurering såhär på sidan om och klätt om två fula gamla skrällen med nya Lotta Jansdottertyger (samt en överhalning färg). Blev ju riktigt fint! Synd att jag inte kan roada hem stolen, den blir nog tyvärr förpassad till soptippen sen när jag åker hem. :( buhu.

Jaha. Nu blev det tyst och dystert för lillasyster åkte hem. Vi hann med en massa kul, texempel:

som ni ser så åt vi mest. Åkte ut till Coney Island för att sola. Och fixade naglarna. Och lite shopping också. Uäääh jag önskar att mjauskis skulle stanna här för evör!

JESJESJES alla bloggläsare (speciellt Fridde).

Denna vecka kommer att bli ytterst bra.

För.

På.

Onsdag.

KOMMER KISSIE TILL NEW YORK!

Jag kan inte vänta.

Hoppas hon inte fastnar i karantän.

hehe.

På Fredagen gick vi till favoritcafeet Orlins som ligger på Lower East Side och åt bravadrätten Steak and Eggs. Det är alltså sjukt mycket kött, två ägg och råstekt potatis, tillsammans med någon god grön röra: Det är helt mathimlen. Speciellt om man är lite krapulantisk. Som jag råkade vara eftersom jag dagen innan träffat norska Silje på Union Pool.

Det var så roligt och på Union Pool finns ett fotomaskin där man kan ta smickrande bilder in på småtimmarna. Hehe.

Någon tyckte att jag såg ut som en hamster. Dom ba "look at those cheeeeeeks". Hihihi. Sen sa jag "yes, I can store things in them" och då tittade dom konstigt på mig och gick bort. jaha. Nehe. int då.

Jag i högform utanför Orlins. Detdär med högform var ett skämt. OBS notera vattenflaskan i handen. Tööörstig. Aaaah. Ja ni vet hur det känns.

fotobevis. Hehe. Silje och jag. Dunderbra team alltså. Nordiska Attacken. Eller nåt. LOL. Jag gömmer mig för jag är nyduschad. Vill inte ta kål på myten att jag aldrig duschar.

Idag åkte vi upp till 80nåntingånde gatan, hela vägen till American Museum of Natural History. För att gå på Museum.

HAHAHA!

JK!

Vi åkte dit för där finns världens godaste hamburgare och milkshakes, nämligen från shake shack! Det är så värt jävliga metrorides i svettiga vagnar med trängsel och svettlukt.

Dessutom har dom treats for dogs där. Så som tack för att Freddy orkade bli medsläpad fick han värsta glassportioner. För hundar!! Så bra!

Sen tossade vi på lite i Central Park men det började regna så vi retirerade efter kanske en halvtimme. Kom hem blöta och glada (och mätta).

Såhär ser Freddy ut när han åker metro. Jag har införskaffat en ztylish svart bag till honom från american apparel och den sitter han instoppade i och ser ut som en stor svart tygkorv. Alla blir förstås helt kära i honom så man får vänja sig vid att alla sitter och glor med ett fånigt flin på läpparna. Hehe.

NU är det dags för MAD MEN halleluja äntligen har det börjat igen hurrahurrahurra!

jag fick världens bästa tuschpenna av någon snäll pojke när vi var ute och drack absinthdrinkar någon kväll på lower east side. Den är helt magisk och man kan rita dom smalaste linjerna någonsin med den. Så jag ligger i sängen och tecknar och har det ganska mysigt. Ute är det lite stormigt och tråkigt men det gör inget för jag lyssnar på queen, har en glad hund och pancakes on the way!

Skön lördag.

jag har fått en ny favorit. Det är 85 procent isbitar och en slurp kallt kaffe. Och så sojamjölk i det. Iced coffee. För det betalar man det dubbla som för vanligt varmt kaffe. Hihihi. Men så får man ju dricka det genom ett sugrör. Så det är värt det.

godsaker

Igår var en regnig och stormig och tråkig dag men som tur kom chefLotta med cupcakes åt oss på kontoret! Det var chocolate sea salt och mint och citronkräm så det sprutade ut genom öronen till slut.