de har med hemlangtan..

UAAAAHUAH. Jag dor av tristess har pa jobbet. Allt jobb som jag har haft hittills har jag fixat at mig sjalv, genom bekanta eller pa forum pa natet.

Jag saknar mina kompisar. Jag vill dricka vin och fnissa i vardagsrummet. Jag vill satta pa single ladies och ha disco pa parketten. Jag vill att manniskor skall sitta i mitt kok pa barstolarna o fnittra och jag vill titta pa alla galna saker jag har upphangda pa vaggarna. O sa vill jag paja min hund och gnalla pa skolan o prata om sant som bara mina vanner forstar och skratta at insider skamt, liksom saga ett ord och sa dor alla av skratt for alla forstar precis vad jag menar.

JAg saknar att ha pa mig vad jag vill och prata om det utan att uppfattas som varldens ytligate manniska. Jag saknar att kunna ga pa gatan utan att alla stirrar och viskar och jag saknar faktiskt att frysa (pikupikuliiite) istallet for att se ut som en svettig gris med blankt fettfejs och haret slickat mot skallen hela tiden.

sa de sa.